Många ledare har uppfattat att de behöver gå från boss till coach. Så en hel del vill lära sig coacha.
Säger de.
Men så när vi träffas får jag ganska snabbt frågan om det inte är så att man ibland måste peka med hela handen.
Alltså, det är något med den där frågan.
Att den kommer. Att den kommer så tidigt i samtalet. Denna till synes oskyldiga frågan gör mig alltid lite ställd. Och provocerad. För den skjuter ner något som försöker lyfta i rummet.
Vi har ju knappt hunnit glänta på dörren till ett nytt möjligt ledarrum! Och så börjar man redan leta efter en smitväg. En ursäkt för att faktiskt inte gå in och ta till sig det där coachande. I alla fall inte fullt ut.
Frågan blir ett sätt att skjuta det nya ifrån sig. Att göra det lite mindre relevant. Något som kanske är nice to have men som man faktiskt klarar sig rätt bra utan.
Man vill helt enkelt ha mitt ok på att man faktiskt kan fortsätta bossa som man alltid har gjort.
Och på ett mänskligt plan förstår jag vad som händer.
Jag rycker undan mattan för ledaren. Hen blir osäker över det mest grundläggande i sitt ledarskap. Och än mer obekväm blir ledaren när det är dags att prova på att coacha … och hen inte lyckas särskilt bra.
Gång på gång ser jag hur osäkerhet verkar alldeles extra svår att stå ut med för de som är ledare. Skolade till och uppskattade för att alltid kunna och alltid veta.
Vilket får mig att fundera över förutsättningarna för nytänkande i dessa ledares organisationer. Hur det är att vara deras medarbetare; vilket utrymme de får. Och om den osäkerhet som dagens föränderliga värld innebär möts med nyfikenhet eller förnekelse i dessa ledares organisationer.
Leaders are more powerful rolemodels when they learn than when they teach, lär professor Rosabeth Moss Kanter ha sagt.
Ledare är alltid förebilder.
Så vill du som ledare ha lärande och nyfikna medarbetare … ja, då behöver du själv vara just det.
Och då behöver du öva dig på att stå ut med den obekväma känslan av osäkerhet och otillräcklighet. Att inte försöka smita ifrån den genom att skjuta ner det nya; det som du ännu inte behärskar. För du klarar osäkerhet!
Så fråga istället efter något annat. För det finns ju så många andra frågor att ställa när man nu får möjlighet att lära sig att leda genom att coacha!
- Hur kan jag öka min nyfikenhet på vad andra ser och tänker?
- Hur kan jag avlära mig det instruerande sättet att leda?
- Hur kan jag som alltid har haft alla svaren hjälpa andra att hitta sina svar?
Tre frågor som sänder helt andra signaler till dig själv och till din omgivning. And that makes all the difference.
Det subtila är nämligen det nya kraftfulla när vi har att göra med människor.