Uber’s CEO says ”I need leadership help”

Rubriken i Washington Post förra året var bara en av många liknande med anledning av att Uber-chefen Travis Kalanick ”offentligt erkände” att han behövde hjälp med sitt ledarskap.

Jag reagerade på hans ordval. Men på det stora hela tänkte jag att det var ett klokt beslut som jag hoppades skulle inspirera fler att göra samma sak.

Alltför många chefer är väldigt ensamma med allt. Inte minst med frågan om allt som ligger på deras bord verkligen borde ligga där.

Men så läste jag vidare. Och tänkte att de affärspressläsande cheferna nog inte direkt inspirerades att ta hjälp.

Bara detta att Kalanicks uttalande slogs upp av media på det sätt det gjorde. Det förmedlade att ta hjälp är helt klart inte det chefer gör.

Det hela andades nämligen misslyckande. Det var något pinsamt över att han hängdes ut så där med sitt ”erkännande”. Kunde han inte bara ha skaffat hjälp i smyg? tänker nog många.

Och så kom det också först efter ett antal uppseendeväckande avslöjanden om hur företaget leds. Det var helt klart ett ”erkännande” med kniven på strupen.

Som dessutom kom alldeles för sent. För det dröjde inte länge innan vi fick läsa att Uber sökte en ersättare för Kalanick. Att ta hjälp verkade alltså inte ha hjälpt …

Jag suckar över hur svårt vi verkar ha att skiljas från bilden av den allvetande, ofelbare ledaren som vet och kan allt själv. För det drabbar oss alla. Och mest av allt ledaren själv.

Jag önskar för alla chefers skull (och för deras medarbetares skull!) att vi börjar tala mer om hur övermäktigt komplext det är att vara ledare. På alla nivåer. Och hur vi därför utgår ifrån och faktiskt förväntar oss att ledare tar hjälp.

Inte som krishantering. Utan som ett insiktsfullt sätt att göra uppdraget hanterligt.

Jag tänker att ledare kommer prioritera att omge sig med såväl interna som externa rådgivare när det är ett tecken på kompetens. Och när det ses som gott omdöme att ta in och faktiskt värdera andra perspektiv … ja, då kommer ledare att göra det.

Men hur kommer vi dit?

Och hur ser du själv till att löpande få andra perspektiv på ditt ledarskap?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *