Vi behöver ett #metoo för arbetsrelaterad ohälsa

Vi envisas med att se utbrändhet som ett mysterium. Något vi inte fullt ut förstår. Det är så komplext, säger vi.

Och lägger skulden och skammen på individen. Den som inte fixade det. Som behövde sjukskrivas. Vila upp sig. För att sedan rehabiliteras. Och arbetstränas tillbaka.

En helt orimlig hållning när man tittar på omfattningen.

Arbetsrelaterad ohälsa är den allt annat överskuggande sjukskrivningsorsaken till både antal människor som antal sjukdagar.

Nästan all längre sjukfrånvaro är stress-relaterad. Och det är bara toppen av isberget.

Många ännu inte sjukskrivna balanserar på gränsen. När Gallup undersöker 7500 heltidsanställda medarbetare har två tredjedelar tydliga stressymptom; 23 procent ofta eller till och med dagligen.

Jag tror att vi behöver ett #metoo för arbetsrelaterad ohälsa.

För problemet är ju så uppenbart inte sköra individer. Lite här och där.

Problemet är omänskliga organisationer. Mest överallt.

Världshälsoorganisationen WHO la förra året till burnout på sin lista över sjukdomar just för att så många människor söker vård för just utbrändhet. Men WHO fastslog samtidigt uttryckligen att utbrändhet inte är en sjukdom.

WHO kallar det istället för ett occupational phenomenon. Något som drabbar människor när organisationer misslyckas med att leda och organisera arbete på sätt som passar människor.

Ett synsätt som stöds av Gallups undersökning.

Utbrändhet orsakas inte av förväntningar på hårt arbete och prestationer, skriver de. Det har mer att göra med how someone is managed. Alltså det management (eller mismanagement) individen är utsatt för.

Se där! Ännu ett skäl att förändra vedertagna sätt att leda och organisera arbete.

För onödiga sjukskrivningar är inte bara inhumana utan oerhört kostsamma. Enligt Svenskt Näringsliv är kostnaden för sjukskrivningar, när man räknar in produktionsbortfallet, upp emot 200 miljarder per år. Och 40 procent av dessa ska läggas på utbrändhetskontot. 80 miljarder svenska kronor. Per år!

Men förändringen verkar sitta långt inne.

För fyra år sedan förtydligade Arbetsmiljöverket arbetsgivares ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det ansvar som arbetsgivare alltså hade sen tidigare men inte tog.

Tyvärr verkar det inte ha hjälpt.  

Enligt fackförbundet Unionens nyligen presenterade Arbetsmiljöbarometer har var tredje arbetsgivare fortfarande dåliga kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön. Och vart femte ombud menar att den psykosociala arbetsmiljön är dålig i deras organisation.

I ett kommande inlägg kommer jag därför beskriva hur enkelt du kan undvika att dina medarbetare blir utbrända. Fyra konkreta steg. Garanterat görbara i din organisation.

För utbrändhet är sååå onödigt.

Mot nya och bättre sätt att leda och organisera arbete! #detgårvisst!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *