Ser på en del håll att chefer uppmanas att bestämma mer. Uppmuntras med hänvisning till att de minsann har rätt att göra det.

Jag förstår det som en reaktion på att medarbetare har flyttat fram sina positioner. Vilket har gjort chefer osäkra på sin roll.

Men det är inte rätt väg att gå.
Att peppa chefer att sätta ner foten mer.
Få dem att tro att de mer ska hävda sin rätt att bestämma ditten och datten.

Bara för att du som chef rent arbetsrättsligt har rätt att göra det … så betyder det inte att det är rätt sak att göra.

Bara för att du har rätt att bestämma en sak … så betyder det inte att det är bra ledarskap att du gör det.

Med risk för att upprepa mig:
Det är människors engagemang som skapar värde idag.
Och engagemang går inte att beordra. Men det går ganska lätt att förstöra genom ett omodernt ledarskap.

Senaste påminnelsen om att vi faktiskt vet detta (i motsats till bara tror) fick jag när jag lyssnade på managementprofessor Tiziana Casciaro. Hon berättade om en studie hon och en kollega har gjort kring ett stort antal förändringsinitiativ i en stor organisation.

” What we found is that the level in the formal structure of these change agents had zero predictive ability in terms of their capacity to implement their change initiative. Not a little. Not less than other things. None! The level of the hierarchical rank did not influence the outcome. ”

Ledares formella makt är alltså inte grejen när det kommer till att skapa resultat.

Eftersom (nu upprepar jag mig igen):
Det är nya tider nu.

PS

Jag har stor respekt för att det är svårt att vara chef i dessa tider. Och jag hjälper dig gärna att navigera i allt detta nya. Men på nya sätt. Baserade på vad vi vet fungerar. Ett modernt ledarskap.

.
.
Jag arbetar för ett mänskligt arbetsliv och ett bättre #ledarskap. Bättre i bemärkelsen att det får människor att känna en genuin samhörighet med den #organisation där de arbetar. Så att de kan och vill bidra bättre till organisationens resultat. #chef #medarbetare tillsammans!